Idag gjorde jag ett av mina inte alltför återkommande besök hos tandläkaren.Första besöket fick som följd att jag var tvungen att återkomma för diverse åtgärder. Bland annat en salig utdragning av tand. Det andra lämnar vi dän.
Efter mycken oro och obehag bar det sig inte bättre än att jag fick ta piller för att stilla mina nerver, då besök hos tandläkaren och alla dess innebäranden är det i särklass värsta jag vet. ( I stark konkurrens med att vara arbetslös).
Iaf, jag blev till min stora förvåning rejält dåsig, vilket bara var välkommet.
Att kalla det ett kirurgiskt ingrepp är enligt mina förehavanden inte att ta i, utan vad de gjorde var att dela min stackars trotjänare i 3 delar för att sedan ta ut det bit för bit. Knak och knaster är två ord som behöver lite botox för att bli stora nog att tjäna som korrekt beskrivning av lätena jag tvingades utstå i sjuksängen.
Men det hela gick bra, och det enda som nu i skrivande stund är ett påfallande irritationsmoment är den kroniska järnsmaken i truten som det efter otaliga kompresser till synes inte går att råda bot på.
Monday, bloody Monday skall skrivas in i min historiebok.
Lite svårt att inte tänka på all blodförlust eftersom jag råkar sitta på den näst ovanligaste blodtypen i hela landet.
Jag är så doomed om den dagen skulle infinna sig, då jag på eget eller annans bevåg råkar utför en olycka.
Men som den goda kristna jag är så ska jag nog börja dela med mig lite av min vätska, det känns så nu iaf.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar